♥ Secret Life of Us ♥

Kevin har alltid varit ett trotsigt barn. Med sin bortskämdhet och sin uträknande sida har han lyckats ganska bra genom åren. Vart värre för hans far än för mig eftersom jag bemöter honom på ett annat sätt. Men nu när skolan började har jag blivit mer konsekvent med ord och handlingar.. eller inte mer - utan väldigt konsekvent! Vart så lätt att ge med sig för tjat för att få nån sekunds lugn och ro men nu försöker jag ta mig igenom illskrikperioderna som blir resultatet.
Nu är de så stora så nu måste de inse att handlingar medför konsekvenser. Att man inte kan uppföra sig hur som helst och sen ändå bli belönad för det.. för det är ju det de blir om man viker sig mot det man sa från början.
Oj vad det har skrikits sen i tordags :p Grannarna måste vara överlyckliga över min striktare uppfostran ;)
Men nu börjat det så smått gå in det där att hon mamman menar det hon säger.. att det faktiskt blir som hon säger! Vissa battles har försvunnit medan andra ändå envist försökt få sin vilja igenom!
Förändringen är märkbar redan.. inte så stort än men jag kunde vibbarna förut när han var besviken över att ha gått miste om fikan genom att ha betett sig illa utan att ha bättrat sig vid tillsägning. Vart så ledsen o besviken och ångrade sig och satt sen tyst på en köksstol i 5 minuter och hoppades på att han skulle få fika ändå om han uppförde sig väl.. men då vart det ju tyvärr försent, det kunde ej göras ogjort och handlingen fick en konsekvens som kändes hårt inom honom. Visst ville jag egentligen ge honom lite fika när han satt där så fint.. men lärdomen han hade fått då hade vart att det är ok att uppföra sig illa för man får ändå belöningen sen om man gråter o bättrar sig. Så Kevin fikalös i eftermiddag!

De ska nog gå bra detta.. till slut.. om nåra månader.. :p