Stilla Tid
Snälla vakna, det är något jag vill visa dig.
Snälla vakna, sätt dig här intill.
Värmer bort kylan om du vill.
Tålamod för blida strålar
Tystnad för stilla tid
Föder nytt, föder liv
Finns du här, blir ensam till vi.
Snälla vakna, sätt dig här intill.
Twist
Jag frågade: Tycker du att jag är twistad?
Han svarade: Ja det tror jag, och det känns som en av dina bästa egenskaper..
Han svarade: Ja det tror jag, och det känns som en av dina bästa egenskaper..
Bra
Du sa: "Bra"
Hur ska jag tolka det..?
Hur ska jag tolka det..?
Nedbrytbart Onåbart
Du glömde din doft på min kudde
Du reste dig, nu tynar den bort
Jag förvarar den i ett minne
Där inget nedbrytbart når
Energier
Som en spinoff på föregående inlägg med tvivel som gemensam tråd ska jag nu fortsätta här..
Det har varit så oerhört mycket aktivitet runt mig sista tiden. I vanliga fall märker jag men reagerar inte på det på samma sätt som nu.. kanske är jag extra mottaglig för stunden, eller så är det någon som vill mig något extra mycket och starkt.
Ljud, syner, känslor, beröring.. ja, allt detta har vart en del av vardagen det sista. Jag har uttryckt mitt tvivel i vissa situationer och kanske någon vill visa mig att det enda som finns är att tro, för tron är den sanna ärliga. Och när jag ser att min "vanliga" tro inte är fel så borde jag även hålla fast vid det jag känner även i de andra delarna.
Att det sker saker runt mig är inget konstigt, men nu har det vart ovanligt intensivt. I helgen vart jag i köket och dammsög. Reste mig uppåt från en mer framåtlutad position och känner hur bakhuvudet slår i / snuddar något. Tanken jag fick vart att där bak vart blomman ja.. men när jag vänder mig om finns ingenting där, den där blomman hade jag flyttat till annat rum flera veckor innan. Även på jobbet har det vart med mig.. ljud, syner i ögonvrån.. dörrar som öppnar sig. Och inatt kände jag igen hur något rörde mig bak på huvudet, först en gång och sedan en gång till.
Det är som de räcker ut handen mot mig hela tiden.. se oss, det är ok.. inte tvivla, lita till tron och känslan.
Men det är svårt nu, men borde bara blunda mot den där känslan som jag inte kan sätta fingret på.. den där som ruckar den framtidssynen jag haft.
Egentligen har jag inget annat kvar än just att tro.. det är det enda jag kan göra, och ingen bör få ta det ifrån mig.
Tvivel..
Fortfarande det här tvivlet, tron är på väg tillbaka men inte så snabbt som jag hoppades på.
Det är en känsla som gnager även om det nu inte vart så som jag trodde. Lättast hade vart att bara släppa den nu när jag vet att det egentligen inte varit annorlunda.. utan att allt är som innan, men tvivlet håller kvar.
Men ändå.. riktigt så illa är de inte..
Det är en känsla som gnager även om det nu inte vart så som jag trodde. Lättast hade vart att bara släppa den nu när jag vet att det egentligen inte varit annorlunda.. utan att allt är som innan, men tvivlet håller kvar.
Men ändå.. riktigt så illa är de inte..
Hate you, Love you..
The svack this morning verkar platta till sig.
Annat läge nu, annan känsla nu.. o alldeles av sig själv. Bra när de kan fibbla sig över på andra sidan så kvickt!
Har tagit mig en lugn förmiddag.. ätit i lugnet, duschat i lugnet, sett två avsnitt av Men in Trees i lugnet. Tror det vart MiTavsnitten som gjorde att det mesta bytte håll. Saknat den serien så nu ska jag se den tills jag storknar!
Men innan dess ska jag snart hämta upp Kevin innan vi ska åka ner till da systra för ett litet besök.. så skulle modera joina där med!!
O nu medans jag kan kan jag säga.. I dont care.. fast I do care.. så gör jag de!!
Som Meredith säger..
Unfortunately that makes me Hate you, Love you.. ♥
Annat läge nu, annan känsla nu.. o alldeles av sig själv. Bra när de kan fibbla sig över på andra sidan så kvickt!
Har tagit mig en lugn förmiddag.. ätit i lugnet, duschat i lugnet, sett två avsnitt av Men in Trees i lugnet. Tror det vart MiTavsnitten som gjorde att det mesta bytte håll. Saknat den serien så nu ska jag se den tills jag storknar!
Men innan dess ska jag snart hämta upp Kevin innan vi ska åka ner till da systra för ett litet besök.. så skulle modera joina där med!!
O nu medans jag kan kan jag säga.. I dont care.. fast I do care.. så gör jag de!!
Som Meredith säger..
Unfortunately that makes me Hate you, Love you.. ♥
Det kunde varit en dröm..
Det kunde ha varit en dröm.
Om jag inbillar mig tillräckligt hårt, så visst var det en dröm. I drömmen finns inga konsekvenser, inga val.. handlingen kan man inte styra, den går åt det håll som den är menat att gå.
Men att ljuga för sig själv hjälper inget i längden. Och det är som vi sa, man måste vara ärlig mot sig själv.. men lovar du att vara ärlig mot din själ om jag är det mot min?
Kanske undertrycker och låtsas du.. så hårt att du till slut tror på det. Jag kan inte klandra dig, kanske hade jag gjort samma sak.. eller var det inte det jag gjorde där i förfluten tid..? Jag minns inte, men utifrån så är det nog så andra såg det. Så någonstans i mig förstår jag hur du fungerar just nu. Jag kan inte klandra dig, det är du som är där nu, inte jag.. Jag kan inte bidra med mina erfarenheter, du måste skapa dina egna för att komma vidare.
Vi har bara hamnat på olika stigar genom livet, ibland är vi så nära att de nästintill bildar en stor tillsammans. Vi är små förgreningar som flyter med strömmen.. och om jag har så rätt som jag känner att jag har kommer de till slut korsas och de tidigare små bäckarna blir till en stark flod som aldrig hotas torka ut..
Men var kommer övertygelsen ifrån?
Varifrån kommer tron att det är nu jag ser klart?
Jag är färdig.. jag porlar sakta vidare här, inte så långt ifrån utan tillräckligt nära för den dagen när din ådra tagit de marker du ämnat att ta,,. när de sedan sammanstrålar, sammanstrålar de för en kompleterande vis enighet.
Du ser vännen, jag tror..
Jag tror..
Ödet ville inte bli påskyndat, ödet ville att allt skulle ske som de planerade det långt innan vi fanns här. Och vem är vi att ifrågasätta det.
Men det kunde varit en dröm.
Jag var uppslukad av den när verkligheten exploderade.. Jag vet att det är det enda sanna.. det enda ärliga mot mig, mot dig.. Det finns inte någon genväg som kan föra oss dit skonsammare, denna färd har sitt syfte såsom det är nedskrivet. Återhållsamheten kommer belönas av upplevda erfarenheter. Vi borde inte hindra oss från att lära mer av det vi måste veta när livet väntar oss, då förvägrar vi oss själva.
Men det kunde varit en dröm.
Uppvaknandet vart kallt men rättvist, hårt men ärligt, skakande men ack så sant. Varför blunda när man istället kan tillåta sig att se det som det är. Jag hoppas jag inte drömmer nu.. jag tror du väckte mig inatt.. snälla håll mig vaken så jag inte försover mig när tiden är inne. Var där, beredd ifall drömmarna lockar, berör mig!
När du nu tagit min hand i din, håll hårt om den när livet stryker kallt och utmanande mellan oss. Släpper du inte taget finns jag alltid här, en armlängd bort!
Om jag inbillar mig tillräckligt hårt, så visst var det en dröm. I drömmen finns inga konsekvenser, inga val.. handlingen kan man inte styra, den går åt det håll som den är menat att gå.
Men att ljuga för sig själv hjälper inget i längden. Och det är som vi sa, man måste vara ärlig mot sig själv.. men lovar du att vara ärlig mot din själ om jag är det mot min?
Kanske undertrycker och låtsas du.. så hårt att du till slut tror på det. Jag kan inte klandra dig, kanske hade jag gjort samma sak.. eller var det inte det jag gjorde där i förfluten tid..? Jag minns inte, men utifrån så är det nog så andra såg det. Så någonstans i mig förstår jag hur du fungerar just nu. Jag kan inte klandra dig, det är du som är där nu, inte jag.. Jag kan inte bidra med mina erfarenheter, du måste skapa dina egna för att komma vidare.
Vi har bara hamnat på olika stigar genom livet, ibland är vi så nära att de nästintill bildar en stor tillsammans. Vi är små förgreningar som flyter med strömmen.. och om jag har så rätt som jag känner att jag har kommer de till slut korsas och de tidigare små bäckarna blir till en stark flod som aldrig hotas torka ut..
Men var kommer övertygelsen ifrån?
Varifrån kommer tron att det är nu jag ser klart?
Jag är färdig.. jag porlar sakta vidare här, inte så långt ifrån utan tillräckligt nära för den dagen när din ådra tagit de marker du ämnat att ta,,. när de sedan sammanstrålar, sammanstrålar de för en kompleterande vis enighet.
Du ser vännen, jag tror..
Jag tror..
Ödet ville inte bli påskyndat, ödet ville att allt skulle ske som de planerade det långt innan vi fanns här. Och vem är vi att ifrågasätta det.
Men det kunde varit en dröm.
Jag var uppslukad av den när verkligheten exploderade.. Jag vet att det är det enda sanna.. det enda ärliga mot mig, mot dig.. Det finns inte någon genväg som kan föra oss dit skonsammare, denna färd har sitt syfte såsom det är nedskrivet. Återhållsamheten kommer belönas av upplevda erfarenheter. Vi borde inte hindra oss från att lära mer av det vi måste veta när livet väntar oss, då förvägrar vi oss själva.
Men det kunde varit en dröm.
Uppvaknandet vart kallt men rättvist, hårt men ärligt, skakande men ack så sant. Varför blunda när man istället kan tillåta sig att se det som det är. Jag hoppas jag inte drömmer nu.. jag tror du väckte mig inatt.. snälla håll mig vaken så jag inte försover mig när tiden är inne. Var där, beredd ifall drömmarna lockar, berör mig!
När du nu tagit min hand i din, håll hårt om den när livet stryker kallt och utmanande mellan oss. Släpper du inte taget finns jag alltid här, en armlängd bort!
Tro..
O egentligen vill jag nog skriva skriva skriva.. ett sånt där brev som aldrig når mottagaren.
För jag blir smått förvirrad i frustrationen.
Inte att jag vill se in i framtiden, men några hintar då och då så man vet åt vilket håll man ska se åt. Fast kanske man skulle bli ännu mer snurrig då. Undrar hur långt tron räcker, om den är stark - segrar den då?
En ny fas har iaf inletts, nu är det bara att vänta in och se hur de kommer arta sig. Men enligt mitt Feb. horoskop kommer de växla fram o tillbaka några månader framöver.. o ser vi tillbaka de senaste 3 veckorna e de precis som det varit. Så bara att ha is i magen o acceptera läget..
För jag blir smått förvirrad i frustrationen.
Inte att jag vill se in i framtiden, men några hintar då och då så man vet åt vilket håll man ska se åt. Fast kanske man skulle bli ännu mer snurrig då. Undrar hur långt tron räcker, om den är stark - segrar den då?
En ny fas har iaf inletts, nu är det bara att vänta in och se hur de kommer arta sig. Men enligt mitt Feb. horoskop kommer de växla fram o tillbaka några månader framöver.. o ser vi tillbaka de senaste 3 veckorna e de precis som det varit. Så bara att ha is i magen o acceptera läget..
Arg - Ilsk - Förbannad - Frustrerad
Sista veckan har jag vart så arg på så mycket. Så mycket känslor som jag behöver få ifrån mig. Jag har det inom mig och blir osocial och grumpen.
Nu blev jag tom arg på Alladinreklamen på tvn.. varför diskriminera o förlöjliga körsbärschokladbiten?? Det finns de personer som hur svårt det nu är att tro faktiskt gillar den.. som jag! Det är den jag först väljer i alladinasken när jag ska dit o norpa åt mig något.. så back off.. låt körsbäret vara!!!
Så ska jag dra en lista över saker som irriterat mig.
Att vänta.. att folk låter en vänta och förspilla dyrbar tid irriterar mig, speciellt om det är för eget bekvämlighetssyfte!
Att bli förlöjligad, att inte få lov att vara den jag är utan att andra tittar ner o skämtar bort mig, som om jag är pinsam för andra, att jag drar ner deras status.. men hey! Det här ÄR jag.. take it or leave it, er förlust!
En parantes mitt i all arghet.. Barnen vägrar sova och jag är frustrerad till max, lovandet om sänggång omedelbart om man fick kolla film i en timma istället för saga försvann efter filmtittandet vart slut.. *arghet* Så kom Kevin och vart hungrig trots smörgås förut och jag egentligen bara ville skicka in dem i säng med skrik och elände men fick en uppenbarelse vad jag hade önskat i deras situation.. så tog gråtande K i handen och gick ut i köket och gjorde oss var sin macka till och satt där i adventsstjärnans ljus och åt våra smörgåsar och drack julmust i lugn och ro. Det måste ha känts bra inom dem.. jag hoppas det. Att gråten förvandlades till gladhet och tacksamhet istället.
Nu återstår det bara att se om det vart en givande gest och de somnar lättare..
Sen så är jag arg av ännu mer frustation, Att känna men inte veta.. klar svacka i det området nu.. Come on come on. Tålighet måste vara min livsuppgift, för det återkommer om och om igen. Men hur många ggr krävs det för att jag ska veta om det är meningen att jag ska vara tålmodig, eller helt enkelt vara mindre tålmodig. Om jag hade vetat hade det vart så mycket lättare. Men det är väl det som kallas att fuska.
Sen är jag irriterad av andras självupptagenhet. Att de är det största jaget i denna värld, att inget annat är lika betydelsefullt och viktigt. Att deras omständighet begränsar oss andra.
Och nu är jag uppgivet ledsen över att jag missat en halvtimma på den film jag planerat se i en veckas tid. Ej sett den innan och brukar ej ofta se film på tv men denna ville jag se.. men allt grejs med barnen gjorde att jag har totalt glömt bort att den började förut. Men inte förvånad, nä inte förvånad, varför bli förvånad över något som sker så ofta.
Jag är arg på X, jag är arg att ha att göra med en vuxen barnunge, en vuxen gnällig barnunge, "Ring Ring - Kevin har tagit och gömt mina handkontroller till playstationet, hur gör jag nu när jag ska spela?? *gnäll gnäll* Vem är äldst tro.. Kevin eller han?
Jag är arg över att jag handlar vantar och mössor och klär barnen i, men varje gång de kommer tillbaka till mig efter vistelse hos X så får jag inga tillbaka, jag möss&vant-urmjölkas och jag har fan inte rååd att handla flera hela tiden.. när ska den vuxna parten ta sitt vuxna ansvar och se till att de inte fullt så vuxna pojkarna har sina vantar och mössor där de ska?? *tokilsk - kan ni se hur det ryker ur öronen på mig*
Sen är jag arg på alla datorer som inte vill oss väl. En enda liten fungerande dator till barnrummet hade vart så glädjande och så mycket hjälpande. Men någon vill ej detta, någon vill att jag ska punga ut med mer pengar för en ny variant men igen, jag har inte rååd.. inte idag, inte imorgon och inte heller nästa vecka eller månad, måste betala av denna här innan.. - uppgivenhet -
Även smått irriterad på människor som jag upplever det som, snokar. Vill ha information för att mata nyfikenhetsådran. Vill jag inte säga något så säger jag inte något - enklare kan de inte bli hörrni!! Jag måste inte dela med mig. Jag måste inte sänka mig! Och låtsas inte att det är av godhet eller empatisk medmännisklighet för det enda som visas är en falsk mask. Och för er som inte visste de.. lyssna nu.. jag kan se masker, jag kan läsa av falska fasader, jag ser er djupare än vad ni ser mig, så watch out, förnuftigast är att vara de ni är.
Vad är det mer som retat upp mig under veckan..
Jo, julklappsshoppande människor. Finns det ett segare släkte, ärligt nått förslag nån? Hur de brer ut sig och äger allt space runtom. Får ideer som tacksamt nog håller sig i huvudet och inte blir något konstruktivt av. Jag passar inte i större folksamling, passar helt enkelt inte in.. här är jag, där är dem.. vi är som olja och vatten, svåra att beblanda med varandra.
Och nu en timma efter smörgåsen, sover barnen bättre nu.. nehepp, inte ens det gick.. Ikväll kryper det i deras ben och i mitt tålamod. Kan man ens gå vinnande ur den här striden.. inte ikväll.. inte ikväll.. ikväll kapitulerar jag.. jag orkar inte!
Detta vart ett VIPbloggsinlägg från start.. men egentligen, varför låta det vara dolt..
Nu blev jag tom arg på Alladinreklamen på tvn.. varför diskriminera o förlöjliga körsbärschokladbiten?? Det finns de personer som hur svårt det nu är att tro faktiskt gillar den.. som jag! Det är den jag först väljer i alladinasken när jag ska dit o norpa åt mig något.. så back off.. låt körsbäret vara!!!
Så ska jag dra en lista över saker som irriterat mig.
Att vänta.. att folk låter en vänta och förspilla dyrbar tid irriterar mig, speciellt om det är för eget bekvämlighetssyfte!
Att bli förlöjligad, att inte få lov att vara den jag är utan att andra tittar ner o skämtar bort mig, som om jag är pinsam för andra, att jag drar ner deras status.. men hey! Det här ÄR jag.. take it or leave it, er förlust!
En parantes mitt i all arghet.. Barnen vägrar sova och jag är frustrerad till max, lovandet om sänggång omedelbart om man fick kolla film i en timma istället för saga försvann efter filmtittandet vart slut.. *arghet* Så kom Kevin och vart hungrig trots smörgås förut och jag egentligen bara ville skicka in dem i säng med skrik och elände men fick en uppenbarelse vad jag hade önskat i deras situation.. så tog gråtande K i handen och gick ut i köket och gjorde oss var sin macka till och satt där i adventsstjärnans ljus och åt våra smörgåsar och drack julmust i lugn och ro. Det måste ha känts bra inom dem.. jag hoppas det. Att gråten förvandlades till gladhet och tacksamhet istället.
Nu återstår det bara att se om det vart en givande gest och de somnar lättare..
Sen så är jag arg av ännu mer frustation, Att känna men inte veta.. klar svacka i det området nu.. Come on come on. Tålighet måste vara min livsuppgift, för det återkommer om och om igen. Men hur många ggr krävs det för att jag ska veta om det är meningen att jag ska vara tålmodig, eller helt enkelt vara mindre tålmodig. Om jag hade vetat hade det vart så mycket lättare. Men det är väl det som kallas att fuska.
Sen är jag irriterad av andras självupptagenhet. Att de är det största jaget i denna värld, att inget annat är lika betydelsefullt och viktigt. Att deras omständighet begränsar oss andra.
Och nu är jag uppgivet ledsen över att jag missat en halvtimma på den film jag planerat se i en veckas tid. Ej sett den innan och brukar ej ofta se film på tv men denna ville jag se.. men allt grejs med barnen gjorde att jag har totalt glömt bort att den började förut. Men inte förvånad, nä inte förvånad, varför bli förvånad över något som sker så ofta.
Jag är arg på X, jag är arg att ha att göra med en vuxen barnunge, en vuxen gnällig barnunge, "Ring Ring - Kevin har tagit och gömt mina handkontroller till playstationet, hur gör jag nu när jag ska spela?? *gnäll gnäll* Vem är äldst tro.. Kevin eller han?
Jag är arg över att jag handlar vantar och mössor och klär barnen i, men varje gång de kommer tillbaka till mig efter vistelse hos X så får jag inga tillbaka, jag möss&vant-urmjölkas och jag har fan inte rååd att handla flera hela tiden.. när ska den vuxna parten ta sitt vuxna ansvar och se till att de inte fullt så vuxna pojkarna har sina vantar och mössor där de ska?? *tokilsk - kan ni se hur det ryker ur öronen på mig*
Sen är jag arg på alla datorer som inte vill oss väl. En enda liten fungerande dator till barnrummet hade vart så glädjande och så mycket hjälpande. Men någon vill ej detta, någon vill att jag ska punga ut med mer pengar för en ny variant men igen, jag har inte rååd.. inte idag, inte imorgon och inte heller nästa vecka eller månad, måste betala av denna här innan.. - uppgivenhet -
Även smått irriterad på människor som jag upplever det som, snokar. Vill ha information för att mata nyfikenhetsådran. Vill jag inte säga något så säger jag inte något - enklare kan de inte bli hörrni!! Jag måste inte dela med mig. Jag måste inte sänka mig! Och låtsas inte att det är av godhet eller empatisk medmännisklighet för det enda som visas är en falsk mask. Och för er som inte visste de.. lyssna nu.. jag kan se masker, jag kan läsa av falska fasader, jag ser er djupare än vad ni ser mig, så watch out, förnuftigast är att vara de ni är.
Vad är det mer som retat upp mig under veckan..
Jo, julklappsshoppande människor. Finns det ett segare släkte, ärligt nått förslag nån? Hur de brer ut sig och äger allt space runtom. Får ideer som tacksamt nog håller sig i huvudet och inte blir något konstruktivt av. Jag passar inte i större folksamling, passar helt enkelt inte in.. här är jag, där är dem.. vi är som olja och vatten, svåra att beblanda med varandra.
Och nu en timma efter smörgåsen, sover barnen bättre nu.. nehepp, inte ens det gick.. Ikväll kryper det i deras ben och i mitt tålamod. Kan man ens gå vinnande ur den här striden.. inte ikväll.. inte ikväll.. ikväll kapitulerar jag.. jag orkar inte!
Detta vart ett VIPbloggsinlägg från start.. men egentligen, varför låta det vara dolt..
Ï dont know..
I don´t know what I´ve done, or if I like what I´ve begun..
Dårfink
Nu blev jag riktigt sugen på att skriva, men har inget ämne som jag känner att jag borde lyfta upp. Världen snurrar runt i sitt ekorrhjul och det går för fort för att ha chans att kliva av, fast vad händer den dagen det saktar ner?
Är vi då antingen dårfinkar eller dönickar? Jag är en dårfink helt klart.. jag är tänkande med botten så djup. Kan en dårfink överhuvudtaget komma överrens med en dönick? Kanske för stunden.. men orkar man med att lägga energi på någon som sedan ej är lik en det minsta? Vad har då dönickarna för syfte här i världen? Komponera hinderbana av livet för oss dårfinkar?
Befrielse som infinner sig när man finner likasinnade, de som rättvist speglar tillbaka ens inre. De som låter en förstå vem man är, utan tillsatser.
Vackert!
Är vi då antingen dårfinkar eller dönickar? Jag är en dårfink helt klart.. jag är tänkande med botten så djup. Kan en dårfink överhuvudtaget komma överrens med en dönick? Kanske för stunden.. men orkar man med att lägga energi på någon som sedan ej är lik en det minsta? Vad har då dönickarna för syfte här i världen? Komponera hinderbana av livet för oss dårfinkar?
Befrielse som infinner sig när man finner likasinnade, de som rättvist speglar tillbaka ens inre. De som låter en förstå vem man är, utan tillsatser.
Vackert!
Stannar allt inatt?
Tiden går sakta inatt.. Sekunderna vill inte riktigt hålla takten utan släpar efter. Måste ner till massagestolen och få lite gottgott för musklerna o tanketid för själen senare. Träder in i en ny fas i livet och behöver lite mer tid till att acceptera det. Det nya är som att gå in i en dimma, känna sig fram med händerna i det okända otydliga. Att hålla mig kvar hindrar mitt växande.. Inte haft nån deja vu på länge.. Hur vet jag då att jag är på rätt väg? Bara lita till sin tålmodighet..
Sleeping beauty
Godnatt du fina pojke. Ligger där så avslappnad och änglalik. Endast drömmarnas värld når dig nu. Rör vid dig, du svarar med en liten ryckning men sover alltjämt. Handen din vilar mot mitt lår, håller mig kvar tätt intill. Var finns du nu vackra pojke? I vilken drömvärld ska jag leta efter dig? Fånga upp mig när jag svävar förbi, du bedårande själ.
Ord
Ord är bra
Ord har makt
Ord kan förstöra
Ord kan förbättra
Ord kan finna nya vägar
Ord kan nybildas
Ord kan rädda mig
Ord kan rädda dig
Ord kan smeka
Ord kan slå
Ord kan binda ihop
Ord för dig och mig
Trivs hos mina ord..
Ord har makt
Ord kan förstöra
Ord kan förbättra
Ord kan finna nya vägar
Ord kan nybildas
Ord kan rädda mig
Ord kan rädda dig
Ord kan smeka
Ord kan slå
Ord kan binda ihop
Ord för dig och mig
Trivs hos mina ord..
