Arg - Ilsk - Förbannad - Frustrerad

Sista veckan har jag vart så arg på så mycket. Så mycket känslor som jag behöver få ifrån mig. Jag har det inom mig och blir osocial och grumpen.

Nu blev jag tom arg på Alladinreklamen på tvn.. varför diskriminera o förlöjliga körsbärschokladbiten?? Det finns de personer som hur svårt det nu är att tro faktiskt gillar den.. som jag! Det är den jag först väljer i alladinasken när jag ska dit o norpa åt mig något.. så back off.. låt körsbäret vara!!!

Så ska jag dra en lista över saker som irriterat mig.

Att vänta.. att folk låter en vänta och förspilla dyrbar tid irriterar mig, speciellt om det är för eget bekvämlighetssyfte!

Att bli förlöjligad, att inte få lov att vara den jag är utan att andra tittar ner o skämtar bort mig, som om jag är pinsam för andra, att jag drar ner deras status.. men hey! Det här ÄR jag.. take it or leave it, er förlust!


En parantes mitt i all arghet.. Barnen vägrar sova och jag är frustrerad till max, lovandet om sänggång omedelbart om man fick kolla film i en timma istället för saga försvann efter filmtittandet vart slut.. *arghet*  Så kom Kevin och vart hungrig trots smörgås förut och jag egentligen bara ville skicka in dem i säng med skrik och elände men fick en uppenbarelse vad jag hade önskat i deras situation.. så tog gråtande K i handen och gick ut i köket och gjorde oss var sin macka till och satt där i adventsstjärnans ljus och åt våra smörgåsar och drack julmust i lugn och ro. Det måste ha känts bra inom dem.. jag hoppas det. Att gråten förvandlades till gladhet och tacksamhet istället.
Nu återstår det bara att se om det vart en givande gest och de somnar lättare..


Sen så är jag arg av ännu mer frustation, Att känna men inte veta.. klar svacka i det området nu.. Come on come on. Tålighet måste vara min livsuppgift, för det återkommer om och om igen. Men hur många ggr krävs det för att jag ska veta om det är meningen att jag ska vara tålmodig, eller helt enkelt vara mindre tålmodig. Om jag hade vetat hade det vart så mycket lättare. Men det är väl det som kallas att fuska.

Sen är jag irriterad av andras självupptagenhet. Att de är det största jaget i denna värld, att inget annat är lika betydelsefullt och viktigt. Att deras omständighet begränsar oss andra.

Och nu är jag uppgivet ledsen över att jag missat en halvtimma på den film jag planerat se i en veckas tid. Ej sett den innan och brukar ej ofta se film på tv men denna ville jag se.. men allt grejs med barnen gjorde att jag har totalt glömt bort att den började förut. Men inte förvånad, nä inte förvånad, varför bli förvånad över något som sker så ofta.

Jag är arg på X, jag är arg att ha att göra med en vuxen barnunge, en vuxen gnällig barnunge, "Ring Ring - Kevin har tagit och gömt mina handkontroller till playstationet, hur gör jag nu när jag ska spela?? *gnäll gnäll* Vem är äldst tro.. Kevin eller han?

Jag är arg över att jag handlar vantar och mössor och klär barnen i, men varje gång de kommer tillbaka till mig efter vistelse hos X så får jag inga tillbaka, jag möss&vant-urmjölkas och jag har fan inte rååd att handla flera hela tiden.. när ska den vuxna parten ta sitt vuxna ansvar och se till att de inte fullt så vuxna pojkarna har sina vantar och mössor där de ska?? *tokilsk - kan ni se hur det ryker ur öronen på mig*

Sen är jag arg på alla datorer som inte vill oss väl. En enda liten fungerande dator till barnrummet hade vart så glädjande och så mycket hjälpande. Men någon vill ej detta, någon vill att jag ska punga ut med mer pengar för en ny variant men igen, jag har inte rååd.. inte idag, inte imorgon och inte heller nästa vecka eller månad, måste betala av denna här innan.. - uppgivenhet -

Även smått irriterad på människor som jag upplever det som, snokar. Vill ha information för att mata nyfikenhetsådran. Vill jag inte säga något så säger jag inte något - enklare kan de inte bli hörrni!! Jag måste inte dela med mig. Jag måste inte sänka mig! Och låtsas inte att det är av godhet eller empatisk medmännisklighet för det enda som visas är en falsk mask. Och för er som inte visste de.. lyssna nu.. jag kan se masker, jag kan läsa av falska fasader, jag ser er djupare än vad ni ser mig, så watch out, förnuftigast är att vara de ni är.

Vad är det mer som retat upp mig under veckan..
Jo, julklappsshoppande människor. Finns det ett segare släkte, ärligt nått förslag nån? Hur de brer ut sig och äger allt space runtom. Får ideer som tacksamt nog håller sig i huvudet och inte blir något konstruktivt av. Jag passar inte i större folksamling, passar helt enkelt inte in.. här är jag, där är dem.. vi är som olja och vatten, svåra att beblanda med varandra.

Och nu en timma efter smörgåsen, sover barnen bättre nu.. nehepp, inte ens det gick.. Ikväll kryper det i deras ben och i mitt tålamod. Kan man ens gå vinnande ur den här striden.. inte ikväll.. inte ikväll.. ikväll kapitulerar jag.. jag orkar inte!

Detta vart ett VIPbloggsinlägg från start.. men egentligen, varför låta det vara dolt..

Kommentarer
Postat av: Mamma ingalill

Det är bra att få ur säj allt man är förbannad på.Men du ska veta att du är den duktigaste ensamstående 2 barns mor jag vet. Duktig med ekonomi som får de små slantarna att räcka, Dina barn är fina och duktiga tack vare dig.William och Kevin älskar dig fast du kanske inte kan tro det i bland när dom har myror i benen.Din Mor älskar dig mycket. Du är värd dagens ros. Kram

2007-12-10 @ 00:18:36
Postat av: maja

Stå för allt du känner gumman, låt ingen trycka ner dina åsikter. De är värd precis lika mycket, alla förtjänar vi att tycka till, gums. Och det spelar ingen roll att du är osocial ibland, men jag saknar dig, det ska du veta. *kraaaaaaaaaaaaam*

2007-12-10 @ 10:17:06
URL: http://missmor.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Månadsbilden 2009

Januari