♥ Secret Life of Us ♥

Det kunde ha varit en dröm.
Om jag inbillar mig tillräckligt hårt, så visst var det en dröm. I drömmen finns inga konsekvenser, inga val.. handlingen kan man inte styra, den går åt det håll som den är menat att gå.

Men att ljuga för sig själv hjälper inget i längden. Och det är som vi sa, man måste vara ärlig mot sig själv.. men lovar du att vara ärlig mot din själ om jag är det mot min?
Kanske undertrycker och låtsas du.. så hårt att du till slut tror på det. Jag kan inte klandra dig, kanske hade jag gjort samma sak.. eller var det inte det jag gjorde där i förfluten tid..? Jag minns inte, men utifrån så är det nog så andra såg det. Så någonstans i mig förstår jag hur du fungerar just nu. Jag kan inte klandra dig, det är du som är där nu, inte jag.. Jag kan inte bidra med mina erfarenheter, du måste skapa dina egna för att komma vidare.

Vi har bara hamnat på olika stigar genom livet, ibland är vi så nära att de nästintill bildar en stor tillsammans. Vi är små förgreningar som flyter med strömmen.. och om jag har så rätt som jag känner att jag har kommer de till slut korsas och de tidigare små bäckarna blir till en stark flod som aldrig hotas torka ut..
Men var kommer övertygelsen ifrån?
Varifrån kommer tron att det är nu jag ser klart?

Jag är färdig.. jag porlar sakta vidare här, inte så långt ifrån utan tillräckligt nära för den dagen när din ådra tagit de marker du ämnat att ta,,. när de sedan sammanstrålar, sammanstrålar de för en kompleterande vis enighet.
Du ser vännen, jag tror..

Jag tror..


Ödet ville inte bli påskyndat, ödet ville att allt skulle ske som de planerade det långt innan vi fanns här. Och vem är vi att ifrågasätta det.

Men det kunde varit en dröm.
Jag var uppslukad av den när verkligheten exploderade.. Jag vet att det är det enda sanna.. det enda ärliga mot mig, mot dig.. Det finns inte någon genväg som kan föra oss dit skonsammare, denna färd har sitt syfte såsom det är nedskrivet. Återhållsamheten kommer belönas av upplevda erfarenheter. Vi borde inte hindra oss från att lära mer av det vi måste veta när livet väntar oss, då förvägrar vi oss själva.

Men det kunde varit en dröm.
Uppvaknandet vart kallt men rättvist, hårt men ärligt, skakande men ack så sant. Varför blunda när man istället kan tillåta sig att se det som det är. Jag hoppas jag inte drömmer nu.. jag tror du väckte mig inatt.. snälla håll mig vaken så jag inte försover mig när tiden är inne. Var där, beredd ifall drömmarna lockar, berör mig!

När du nu tagit min hand i din, håll hårt om den när livet stryker kallt och utmanande mellan oss. Släpper du inte taget finns jag alltid här, en armlängd bort!